Som ni kanske tidigare tagit del av i blogginlägg och sociala medier kan man veta att jag gillar EPA strukturen där eleverna först får tänka ensam och sedan dela med sig i par och därefter dela med sig med alla.
Det är någonting som jag lyfter vidare i matematikdiagnoser eller matematikprov och har gjort under tre-fyra år. Jag tänkte det var dags att dela med sig av tankarna och vad det gör.
Vi gör ingen skillnad inledningsvis med ett vanligt typ av test där man bestämmer hur man vad de ska räkna och att de sedan får göra det helt själv under en tid eller en lektion. Jag samlar in blocken och rättar utan notera i deras bok hur det gått, det jag gör för att bekräfta att jag sett hur det har gått så skriver jag en kommentar på en till två meningar om hur de arbetade under det tillfället. Jag själv noterar vad de behöver träna mera på och vad de har för styrkor för att kunna berätta det sedan om de själva inte kunde hitta det.
Nästa lektion kommer de redo på att få reda på hur det gått som det tidigare varit, då delar jag ut deras block och de får sätta sig två och två som jag bestämmer. Ibland delar jag in de i jämna par, ibland där de behöver träna på olika saker osv, för att få bra diskussioner.
De får då sitta två och två, där går man igenom det de gjort från början.
När de gör det för första gången blir det gärna att de enbart säger svaren till varandra och sedan tycker de att de är klara och det måste man tidigt berätta att det inte är det intressanta. Det handlar om att man ska berätta för sin kamrat hur man gjorde och varför man valde det. Det gäller att kunna sätta ord på det man gör och varför och kommer man dit ger detta hur mycket som helst både för eleverna och för mig som lärare som kan gå och lyssna på hur de tänker och har tänkt. Det mest intressant att sitta och lyssna på är när eleverna har räknat ut det på olika sätt eller fått olika svar. Eftersom det är då diskussionerna kommer igång som bäst.
Därför är det extremt viktigt att man vågar stå för sina tankar, men även vågar ändra sig när man får höra någonting som är ännu bättre. Har man inte denna stämning i gruppen, kommer det sakta skapas genom dessa uppgifter eftersom de blir mer trygga med varandra.
När de tagit sig igenom uppgifterna ska de notera vilka uppgifter som var intressantast att diskutera eller svårast att lösa och dessa går vi sedan igenom i helklass, ibland räcker det med en lektion för denna del, ibland blir E, P, A varsin lektion.
Vad ger detta för mig som lärare?
Jag tycker att jag får både bedöma den skrivande matematiken och den muntliga matematiken vid varje tillfälle. Det ger mig en bild av vad hela gruppen behöver arbeta vidare med och även för eleverna som då ser att man inte är ensam om att behöva stöd och mera arbete med de delar som många vill lyfta upp. Det kanske var nästa alla som tyckte uppgiften nr.4 var svår och det är intressant eftersom eleverna ofta tror att de är ensamma om att tycka en sak är svår eller lurig.
Har du testat detta, berätta gärna vad du tycker om det och hur du utvecklat detta ännu mera.
Om du inte testat så ta dig tid och planera/fundera på hur du kan göra detta i ditt ämne!
Att jag gjort det i matematiken är för att det är ämnet jag brinner mest för, har självklart testat det även i andra ämnen!
Min blogg som lärare 